Ja shit va mycket tiden har gått fort i dag! Men har hunnit med att fundera en del. Så mina tankar är kasnke få som jag skriver ut  här på bloggen. Men jag vet inte riktigt jämnt vilka tankar jag ska välja att skriva ut eller inte. Kan vara lite svårt i bland.

Tankar kommer och går, och vissa kommeer tillbaka och andra inte.
Tankar:

• När man hör att människor kan tycka egentligen så illa om en så de tycker att man inte ska få finnas till. Förstår inte riktigt varför. Och visst, säkert har jag sagt mycket taskigt förr. Men att inte önskas att någon ska finnas till tycker jag är elakt.
  
  
• Eller att dem kan försöka att trycka ner en person så mycket så dem inte ens är nöjd med sig själv? Menar komigen! Alla människor är alltid lika mycket värda. Oavsett, och alla människor är unika på sitt sätt. Något alla måste egentligen förstå det. Så tycker jag. Men visst, vissa gillar man mindre och andra mer, men det är ingenting som gör att man får behandla andra människor dåligt, jag är inte bäst eller perfekt med det, men jag försöker att inte behandla andra dåligt.
  
  
• Fick funderingar sen man gick på högstadiet då när allting va bara fel och allting skulle bara ske på andras villkor. Det jobbiga som jag va med om innan jag träffade robbin va hemskt, kanske inte jättefarligt, men jobbigt. Men att man kunde vara så arg på allting och vuxna är något som verkligen är hemskt. Att känna att man inte kan lita på någon vuxen förutom ens föräldar som kan lita på en och inte ens tro att man skulle göra något som man visste va fel. Jag är stolt att jag har mina föräldrar som jag har, dem som gjorde så jag kunde lita på folk, och inte känna att jag inte kunde lita på de andra vuxna nästan. För att dem gjorde saker mot mig som jag tyckte va fel. Men nu kan jag kasnke förstå lite, men inte så mycket  men man kasnke förstår mer när man blir äldre, man blir visare och förstår mer med allting som det sägs. Att man lär sig nya saker varje dag.
  
  
• Om man lär sig nya saker varje dag, varför lär jag inte mig hur man ska tolka vissa människor? Tillexempel varför dem dissar mig och knappt pratar med mig? Eller som den nära vännen sa upp kontakten med mig för snart 4 månader sen. Men varför vill jag ha henne tillbaka som vän? Alla åren som man va vän med henne så hade vi så skoj.. Men hur kan allting bara försvinna? Vänskapen säger dem ju inte ska vara så "brytbar", speciellt om man är bästa vänner.. Hänger inte med alls och jag har inte riktigt kommit över det än, men hur lång tid kan det egentligen ta? Menar de borde ju vara borta nu och att jag ska ha kunnat gå vidare och bara skita i det? Men nej, Blir bara påmind om henne och kan inte få bort alla minnen och allting som va så bra. Kan ju knappt kolla på bdb snart, om man kollar tillbaka på alla år. Lika jobbigt varje gång.. Kanske är därför att jag va så deprimerad tidigare i dag och sent i går. Allting går bara i krasch.. Hjälp med något som kan göra så man inte bara tänker på den människan igen. Jag vet ju även att jag kommer aldrig att komma i från det helt. Men jag vet att jag har dem som verkligen vill vara min vän, och gillar mig för den jag är.
  

• Lucky, min älskade nalle jag fick av mamma och pappa ^^ Gillar nallar som sagt ^^
• Farfars gamla filt som han hade i sin rullstol på slutet och farmor gav mig denna, har den kvar även i dag. Eftersom jag även var farfars flicka när man va liten^^ Jag har världens bästaste farmoroch farfar<3
• Älskade vackra Rex, mitt allt<33
• Halsband och nalle som jag fick av Jenny och Tilda. Vilket jag fortfarande är jätteglad över! =)
• Älskade hund<3

 

Men nu ska jag hämta in tvätten och sedan sova tror jag.

Natti från oss hära hemma
!